To celebrate Old good times

ska jag iväg och träffa mina forna kompisar från gymnasietiden. Det blir ett härligt gäng på totalt 5 tjejer som hängde då och sen har vi träffats sporadiskt nån gång per år. Jag hoppas på att få många förslag och ideer på hur jag ska gå tillväga med B för jag känner mig helt vilsen.

Annars hoppas jag bara på att få ha en skön kväll med vuxet sällskap :) känns som om det var längesen så det behövs.

nej men ok

då får vi se vart jag hamnar efter det här nu då ... jag har en aningens svårt att släppa taget känner jag och även hoppet, men det är ju inte sunt att gå omkring som jag gjorde och vänta och vänta och vänta på att den andra ska höra av sig. Ett enda litet sms bara kanske? Det ska ju finnas naturligt i en relation att man hörs åtminstone så här tidigt, eller? Nu har jag frågat en del av mina vänner om jag resonerar fel men de menar på att de skulle inte ha gjort något annorlunda mot vad jag gjorde.

Så när jag väl "satte ner foten" vilket jag ändå gjorde väldigt försynt och försiktigt pga omständigheter som jag inte tänker nämna här för Rs skull, så vart det kalla handen och då var det tack och adjö för min del.

Om man inte kan ha någon som helst förståelse för en annan persons bagage och då även ta hänsyn till det i viss mån ja då är man kanske inte så sympatisk till trots? Jag o min sida tassade på tå för både barn föräldrar och ex - näe vart efter jag skriver så känner jag mig mer och mer övertygad om att det här nog ändå var till det bästa. Jag var nog nästan påväg att hamna i gamla fotspår med en ny partner och DET vill jag ju inte.

okidoki

ingen har sagt att det ska vara lätt - men va fan lite flyt kanske vore på sin plats?!

må bäst
all kärlek
<3

Härmapa ....Jag?!

I en blogg jag brukar kika in i så läste jag ett inlägg om vänner - tänk att det var just det jag kände ett behov av att läsa och skriva om själv so here goes

Igår när jag kände mig som så jävligast och sjukast av alla de dagar jag dragits med den här skitförkylningen så ligger jag ensam i min stora säng och tittar på film. Får för mig att jag ska kika in på facebook för att se om nåt nytt hänt i alla andras liv (de som kan vara ute och leva livet) istället för som för mig där det bara handlar om att överleva jobbdagen för att störta i säng (just nu).

Och då får jag läsa följande rader på min egen uppdatering

Jag blir verkligen glad när mina vänner är så omtänksamma och villiga att göra saker som kanske inte alltid räknas som det normala utan mer som det lila extra - jag är nämligen själv sån så det passar ju bra med fler som är som jag då menar jag.


R har massor just nu igen, jobbet hans verkar vara riktigt vidrigt emellanåt - kräver mycket tid av honom och jag vet iofs att han försöker komma ikapp både ekonomiskt och spara tid till de veckor då han inte har alla sina fina ungar. Men han har iaf planerat nåt för oss på lördag dag och kväll ... får se om det faller in oxå eller om jag får vänta fint på att träffas någon annan gång. Nu har det snart gått två veckor sedan jag träffa honom men han hör av dig och han skriver saker till mig som gör att jag inte tvivlar lika mycket längre - för jag måste erkänna att jag emellanåt blir lite fundersam, men det är väl något som jag måste bearbeta själv förmodligen.

Life moves on!

men livet går inte i repris så det är bara att ta in och gå vidare ... Ta lärdom och gör om gör rätt ^^


Tänker inte gnälla och låta saker och ting påverka mig mer än där och då, klart jag skriver om det och då måste det ha påverkat mig. Så klart - men när det väl är här på print så är det sen borta från mig, jag skriver av mig det som händer och sen går jag vidare.


Bearbetat har jag gjort i helgen och pratat om det med dem som ger mig den bästa feedbacken, både positiv och negativ. Om jag inte hade vänner och föräldrar som kunde ge mig det så skulle jag ju begå samma misstag gång på gång utan att kanske ens reagera.


Life moves on! 

Unnat mig lite

Skön omsorg och beröring!

Åkte nästan direkt när jag vaknat till en kompis som startat eget inom medicinsk fotvård, fick njuta av en underbar behandling och prata massa skönt med vännen. Såååå härligt och sååååå välbehövligt!

Orkar inte

Stod och  vägde mellan att ringa 112 och en vän igår - det blev en vän, vilket senare och även idag känns som helt rätt beslut. Samtidigt så vore det så skönt om allt ville bara försvinna och vara över.

Livet måste få börja om - få en nystart ...

när bara när?!

Vissa dagar

Blir bara inte alls som man tänkt sig från början. Jag skulle bara tvätta lite och ta det hur lugnt o skönt som helst ensam hemma i ett gäng timmar.

Men den rastlösa själen man är så kom jag på att det är ju faktiskt ett ypperligt tillfälle att umgås med vänner som jag annars har så lite tid över för, så jag ringde Yster och vi bestämde oss för att ses. En lunch, ett gäng timmar och  en shoppingrunda senare var jag hemma igen.

Avslutade kvällen alldeles för sent med en film som jag inte alls egentligen behövde se på - ikväll blir det till att gå o lägga sig tidigt.