Förstår inte hur det fungerar

Men som oftast när man bestämt sig för att man inte ska lägga engeri på något speciellt så är det som om man blir en magnet för just det.

Efter att R försvunnit från jordens yta så bestämde jag mig för att lägga allt dejtande på hyllan och va händer då jo men jag börjar bli uppvaktad av två män på en och samma gång. Så hur ska jag göra nu då? Jag har inte barnen i helgen och det lutar åt att bägge männen vill träffas och hitta på nåt och jag vet inte hur jag ska göra - jag är intresserad av bägge men på olika sätt och av olika anledingar. Så min fundering mer eller mindre handlar uteslutande om hur länge kan man vara intresserad av två män utan att man faktiskt måste bestämma sig? och ska man berätta för dem bägge att jag inte är exklusiv eller ska man avvakta? Jag vet ju faktikst inte om de är exklusiva mig heller så ...eller?

Åååå blir tokig ...

Om ni fick välja vad skulle ni välja då


1 Den man som är en bra bit äldre, klar, oberoende, självgående, son 9 år och utseendemässigt urläcker framförallt så där låååång som jag gillar

eller

2 Den man som är i samma ålder, självgående, oberoende, tvillingar 14 år och utseendemässigt läcker allt utom just det där långa men ändå inte kort


just nu är det vad jag vill avslöja och känner mig står frågande inför



Tror ju att jag mår så mycket bättre om jag verkligen ger det tid och inte stressar in i något och jag måste försöka hålla ögonen öppna och inte falla för så mycket smicker - men hur kul är det? och varför ska man alltid behöva vara så förnuftig jämt, ja men ni ser ju. Direkt efter att R försvann så kontaktade M: mig och jag typ skällde ut han av ingen anledning - han mötte det bra och som tur är hade jag vett nog att be om ursäkt direkt efter och han godtogen den. Men är det inte oxå lite en varning för mig själv att jag måste "hålla mig på mattan" om mina känslor sticker iväg så mycket att när jag blir ledsen låter känslorna gå ut över andra i min omgivning - inte ok!

A shitty Day in a Nutshell

vilken jävla skitdag!

Först jobbar jag arslet av mig hela förmiddagen och halva eftermiddagen för att jag skulle kunna åka o hämta Lilldottern vid bussen från hennes klassresa. När jag gjort det så var det bara att åka till Käftis för domen o ja jävlar vilken dom sen då! 

När jag sitter i väntrummet för att få komma in o höra vad jag har att vänta mig så läser jag dagens Metro - en liten artikel läser jag om att det skett en dödsolycka i tunnlarna för Citybanan - där M: jobbar just nu! Får ont i magen och skickar iväg ett sms för att höra att han mår bra och framförallt att han är i livet!

Vad sägs om att laga ett par hål för ca 3-4 000 kr först för att sen dra ut det sista som finns kvar av en tidigare rotfylld tand för att sätta ett stift och en krona för så där en 13-15 000 kr.


När jag ska gå från tandläkaren ser jag att jag har fått två sms av M: tänker skönt han lever i alla fall och börjar gå mot bilen. När jag nästan är framme vid bilen och håller på att bryta ihop och har slagit numret hem till mor o far så kommer jag på att jag inte betalade för dagens besök hos Käftis och går tillbaka för att göra det. 


Nästa gång jag är vid bilen ringer jag pappa på mobilen och han är på golfbanan, bryter ihop helt när jag kommer fram till honom o hör hans obekymrade trygga röst och han får säkerligen hjärtklappning och panik bara för det och jag får dåligt samvete på en gång och blir ännu ledsnare för det ... vilken jävla ond cirkel! Pappa försöker så gott han kan att prata mig lugn och efter 15 min så har han lyckats och jag har som han själv säger gjort valet att sätta mina barn framför mig själv och åker hem till dem för att se till att de får mat i sig hellre än sätter mig på ett café o bara ta det lugnt för att sansa mig själv. 

That´s me in a freaking nutshell

a BIG yellow POST IT for my SELF

Ok M: har varit tydlig från början det måste jag komma ihåg. Det kommer sannolikt inte bli något förhållande mellan oss. Iaf inte ett där man hörs av annat än om man vill kela eller ligga. Så då är frågan - behöver jag mer än så nu, vill jag ha mer än så nu? Jag tror inte det men ändå så önskar jag att det var mer - det går ju inte ihop.

Idag mötte jag killen från gymmet när jag gick från lunchen, han har tidigare inte tittat på mig, efter ett boxpass började han titta och sen igen återgå till att inte titta. Så när han idag tittar och i princip säger hej dessutom så undrar jag ju VARFÖR!?

O så kommer jag på att JAG måste sluta analysera allt som händer i min omgivning.

Gymkillen är ändå bara en liten pojke - på vårfesten tyckte jag att han var bara för uppenbart just en liten pojke.

Summa sumarum : e - lev ditt liv istället!!!

Vårfesten

Ja allt började på kontoret - vi gjorde oss iordning och gav oss av till Folkoperan för att ta ett glas vin innan festen. Väl där får jag tag på ett vin som min Yster har introducerat mig till ett Ripasso från Valpoleciella ... såååå gott, lite dyrt men va fan det räcker den timmen som jag ska sitta där o smutta.


Kommer till fördrinken på festen, nåt bubbel med lite smak och det blir två av dem och massa mingel.


Sätter oss till bords och jag hamnar mittemot en bolagsjurist och chefen för bolagsskatterna ... men hur mycket mer boaring kan det bli?! Stelt och tillgjord, siffror och kostymer. Japp inte riktigt min gebit - så fort jag kommer därifrån så drar jag vidare till andra konstelationer av människor.


Lite musik av någon som vet att Play är play och inte mer, men helt ok skivor ... livebandet trodde de var i Åre och skulle få igång pjäxklädda trötta skidåkare - inte heller riktigt rätt. Med andra ord när livebandet spelade backade publiken och tunnades ut, och när han som trycker på Play spelade så kom alla tillbaka.


Under middagen får jag sms från M: som säger att han är på väg in till Söder och att jag ska höra av mig om jag vill ses... OM JAG VILL SES ^^


Lite sms fram o tillbaka och jag hinner både bli nervös och det går över så står han där ... på min företagsfest, med sitt ljusa lockiga hår i en tofs, Tshirt och jeans och bara ler!!! OMG fjärilar i magen näe en hel jävla orkan i magen ...


Vi pratar och pratar och pratar, vi är på så samma nivå i livet och allt känns väldigt naturligt.


Han säger saker som gör att jag smälter som smör i solen, att han är så lång och lägger sina armar runt mig så jag känner mig som om jag är inne i en kokong näe men jag vet inte ... TRYGG kanske är helt rätt ord för hur jag känner mig - allt detta blandas med massor av skratt, massor.


Nu ser jag fram emot nästa gång vi ses men även om det kommer dröja länge eller inte ens blir av så kommer jag att kunna vara nöjd med detta för lång tid framöver.

OMG!

Jag tror han är min...iaf så ibland till att börja med - inga förväntningar, bara ha lite kul! Det är jag nöjd med så länge... Wiiiiieee så mys!!

men hjälp!!

M: tycker att jag har förolämpat honom helt o hållet - han sa ifrån på skarpen och jag känner mig superdum, det var ju inte min mening alls. Han sa att han kände sig som 4 år när jag kallade honom hjärtat och att jag då genast förpassades till 86 åring! ... hrm jag kände mig rätt så åthutad när jag fick det i ansiktet men samtidigt så visste jag inte om han skoja eller om han bara ville säga ifrån.

Efter att ha funderat i 12 timmar så har jag kommit fram till att min mening med att kalla honom hjärtat inte alls var att han skulle bli liten och omyndigförklarad - men det var precis det han kände sig som, så jag har faktiskt bett om ursäkt och förklarat att jag kallar de flesta av mina vänner för både raring, fin och hjärtat och då med mycket kärlek.

Hoppas jag har räddat situationen för det vart ju riktigt pinsamt ...

Det tar sig sa mordbrännaren

o jag vet inte om det är eld vi pratar om här men jag känner mig varm inombords och jag hoppas hoppas hoppas ...

Ni vet att jag skrev tidigare om att våga . Jag vågade för ett par dagar sedan att göra det jag ville och imorse när jag tittade in på fejjan så har jag fått svar ^^ men det är ett "kanskesvar" och det är nästan så att det känns som om det är ett svar som är skickat för att senare kunna hänvisa till informationen däri för att kunna säga nej.

Men vet ni vad - oavsett det så innebär det ju att jag fått ett svar sen om det blir ett ja eller nej spelar mindre roll (idag ialla fall) Men det viktigaste är ju att det i sig betyder ju att M bryr sig så pass mycket eller lite att han inte vill lämna det osvarat. DET uppskattar jag <3

Nervös dag idag

Först o främst intervjun - känner mer o mer att jag vill ha det

Sen för det andra - jag har inte frågat, men kontakt är upprättad ...

Spotify - peppmusik

Grymmaste uppfinningen på länge! Hur soft är det inte att bara logga in och lägga upp spellista efter spellista för att kunna lyssna på den musik man känner för just då!


Tycker det borde vara en rättighet snarare än en tjänst att ha tillgång till Spotify ... alla borde ha det ...


Nu rullar pepmusik - är ensam hemma  och gillar det inte speciellt mycket .. skulle vilja få igång lite bättre humör. Vill våga mer än jag gör just nu och det stör mig att jag inte är modigare än vad jag är - kompisar säger att jag är bland det modigaste de känner.


Men det här är annorlunda - jag vill inte få ett nej, jag vill inte bli nekad ... hur går man vidare ... olycklig? nja frustrerad kanske - det finns så nära, det är framför mig och jag vet att jag vill ha det men jag vågar inte, jag fegar ut och vill inte bli nekad ... näe jag vill inte... det kommer men inte nu