Reflektionernas uppdatering

Läste igenom en del av mina inlägg för att minnas och se vad som jag faktiskt har skrivit om. 

Det har hänt så hysteriskt mycket och jag har verkligen levererat som mamma - det har inte varit enkelt och inte ens kul emellanåt MEN jag har gjort det och fasen så jag har vuxit som person tackvare allt. Den relation som jag fått med mina döttrar är ett tydligt och klart besked på att jag gjort rätt i flertalet av mina val. 

Skolan för Lilldottern går bra, från att ha fått diagnosen till att gå i "lilla gruppen" i skolan till att ha återvänt helt och hållet i vanlig storklass, hitta rätt dos på medicin och andra bra hjälpmedel som utbildningar och stödgrupper - allt det har skett sedan sist. Däremellan har jag även fått henne på mer eller mindre heltid, hon är bara varannan helg hos tjejernas pappa och det har varit en strid att få henne att vilja vara där ens det. Nu går det lite lättare men det är inte smärtfritt någon helg. Stödgruppen startade jag tillsammans med andra föräldrar som jag träffade på föräldrarutbildningen på ADHDcenter i Sthlm, galet skönt att träffa andra som man inte behöver ursäkta sig för eller som man behöver förklara situationer för. 

Stordotterns gymnasium som hon trivdes så bra i lades ner, vi fick paniksöka till hennes andrahandsval mitt i sommarlovet och som tur var ordnade det sig. Hon har vrickat sina vrister otaliga gånger så nu har fotbollsskorna hamnat på hyllan til min stora sorg. Hon har precis fyllt 18 år och har planer på att ta sitt körkort innan sommaren är slut, vart tog min bebis vägen? 

Vi tränar alla tre på gym nu, tre gånger i veckan och äter hälsosamt som attans. 

Jag har haft en relation som jag är väldigt ledsen fortfarande över att den tagit slut, men lika bra var det eftersom i vanlig ordning var vi inte på samma våglängd. Hans barn och mina barn gillade varandra och livet var en fröjd i sju månader men sen gick det inte att blunda för slutet längre. Trots att det gått snart ett halvår så gör det ont när jag tänker på honom. 

Härom dagen fick jag ett sms från B som berättade att han nu lever ett underbart samboförhållande. Annars har vi ingen kontakt. 

Ganska snabb och enkel uppdatering

Men jag höll ju på att missa det viktigaste av allt - jag har ett nytt jobb, vet inte om jag skrivit om det, men jag älskar det fortfarande och öven kollegerna och jag har nu varit där i lite mer än två år. 

Igår blir dag ett

Nu var vi hos läkaren igår och fick utskrivet recept och information som man kan tänkas behöva gällande Lilldotterns medicinering. Han tyckte vi skulle börja som på lördag för att få den första tiden hemma utan påverkan från skola och så vidare.

När vi väl kommit hem och allt lagt sig, Lilldottern hade dammsugit, vi hade ätit middag - då frågar hon om hon inte kan få börja med medicinerna redan imorron (läs idag). Jag kollar med tjejernas pappa och sen bestämmer vi alla tre tillsammans att hon får börja som idag med sin medicin.

Hon planerar fint att göra i ordning frukost (medicinen måste tas i samband med måltid) yeay!! så gott det går dagen innan och förbereder sig mentalt på att ta sin tablett.

Idag vid halv tio fick jag så ett sms av henne där det står
"-När ska tabletten börja verka?"
"-borde göra det ungefär nu - men du kanske känner mer vartefter dagen går?"
"-aha ja jag känner mig lite lugnare men inte nå konstigt"

haha skönt med insikt - så nu väntar vi och ser om det är någon skillnad i eftermiddag/kväll oxå.

Aha

Haft lite funderingar kring hur man ska kunna presentera en eventuellt ny partner för sina barn. Nu är mina barn relativt stora (tycker jag) de är 13 och 16 år, tjejer bägge två. Den lilla har ju inga som helst problem med att prata om känslor och hur hon ser på saker och ting medans den stora har lite svårare för att hantera och förklara sina känslor och åsikter - ingen tvekan om att hon har dem men att sätta ord på dem är svårt.

Hade ett samtal med Stordottern igår om huruvida hon vill att jag ska vara lycklig eller inte, om hon vill att jag ska leva ensam eller om hon vill att jag ska bli tillsammans med hennes pappa igen. Döm om min förvåning då hon inte kan svara på det sista utan bara viftar bort det med att "men måste vi prata om sånt nu".

Jag trodde ju i min vildaste värld att de var jättenöjda med hur vårat liv var - att de har en glad pappa och en glad mamma på varsitt håll istället för två föräldrar tillsammans som bråkar 24/7. Men hrm jag får nog sluta att förvånas.

Så då kvarstår min fråga - hur presenterar man en eventuellt ny partner på ett smidigt sätt, när man har en dotter som är intresserad och villig till nya saker och en som är precis tvärtemot?!

men så där ja

Nu äntligen har vi fått svar - jag har inte gråtit än eftersom det har blivit lite mycket att följa upp de senaste dagarna men jag kan äntligen släppa den där äckliga känslan av att jag smutskastar mitt eget barn för vet ni vad

 

hon har ADHD!

 

Och ja jag är jävligt glad över att vi har fått det på papper - för nu helt plötsligt så är det som om alla dörrar som varit så förbannat svåra att få upp ja de står på vid gavel !!

Oj oJ oj

Jösses så tiden bara springer iväg!

Det har hänt en hel del sedan sist ... har inte lämnat in min deklaration än och sist och slutligen ingen hjälp från mäklaren så det vart ju en enorm besvikelse - men man reder sig som oftast bäst själv. Har varit i kontakt med Skattemyndigheten och kommer göra klart allt inom kort och sen så hoppas jag på att jag har gjort rätt helt enkelt.

Lilldottern har fått massa hjälp i skolan och det kommer sluta med att vi även får en utredning via husläkaren - hoppas så klart på att vi inte blir bortviftade som tidigare utan att de tar oss för vad vi är föräldrar som vill hjälpa vår dotter. Skolan har visats sig vara ovärderliga och ställt upp med diverse resurser och stöd så där känner jag att de har sett det vi har sett i snart 6 år och vi blir äntligen betrodde av någon, men så är det en privat skola och det är bara andra terminen som Lilldottern går där och de har fattat galoppen redan och stoppar in akutstöd - underbart.

Jag har en kusin som står inför en separation och jag kan inte låta bli att våndas för henne men jag hoppas att det blir bra och att hon kommer att trivas med sitt val inom kort.

Stordottern har kommit in på det gymnasiumval som hon hade som första val, hon var helt lyrisk och det glädjer mig att hon även ser det som positivt även om hon inte kommer in på NIU utbildningen som hon oxå valt. Hon ser utbildningen som det primära och NIU som det sekundära ... fasen vad stora de håller på och blir mina tjejer. Kloka fina tjejer!!

Sen har tyvärr min barndomsväns pappa gått bort så på torsdag ska jag på begravning. Min vän och familj kommer till oss på onsdagkväll och bor hos oss fram tills de ska återvända hem till västkusten. Jag har tagit ledigt för att kunna vara ett stöd för dem med att ta hand om deras barn framförallt men oxå för att finnas där mentalt för dem och ge dem styrka att orka med en så tung dag som väntar.

Ms mamma har fått en hjärnblödning och ligger på intensiven och jag vet ingenting - M har mer eller mindre spärrat av och jag påminner med ett sms lite då och då att jag finns, men vill inte riktigt tränga mig på heller. Hon får komma tillbaka när det känns rätt för henne - jag forstätter påminan om att jag är här iaf

Hoppas ni alla mår bra - tänk på att vilken dag som helst kan allt vända eller rent av ta slut, va rädd om varandra där ute

All kärlek <3

Intervall Flex F&S

ja men förbannat va skönt det var att träna igår - Lilldottern var inte med eftersom hon är hemma och har feber idag, rosslig i halsen och allmänt hängig.

Kände redan på uppvärmningen igår att jag tog i mer än vad jag brukar - kanske för att jag inte har med mig en fnittrig Lilldotter. Hur som helst så känns det på nya ställen idag att jag tränade igår och jag älskar det - kommer fortsätta med det här passet hela säsongen ut, tror stenhårt på att jag får igång hela kroppen på ett perfekt sätt iom Intervall Flex träningen. Nedan ser ni en film från F&S om just Intervall Flex - njoy :)

IntervallFlex F&S

ja jädrans vilket pass - körde ju förra veckan och kunde inte gå på tre- fyra dagar, blev sjuk och tänkte att det där måste jag prova igen. Nu förväntar jag mig AnjaPärson lår som resultat och tänker köra detta den här terminen. Lilldottern var med och körde på så bra hon orka och kände för - somnade ovaggad i soffan direkt efter att hon tagit hissen en trappa upp till lägenheten. Väckte henne efter 10 min och stoppa i henne lite mat och sen somna hon. Imorse vaknade hon utan problem med lite träningsvärk i ryggen men glad och trevlig. Skönt det här ska vi fortsätta med sa hon och ville ha ett kort - blir nog att hon får ett i födelsedagspresent - hon fyller ju 13 år på onsdag :)

Inte ett ljud från R, vilket börjar störa mig men samtidigt så känns det som att vi har barnvecka bäggetvå och då kan vi tat lite soft - får väl se om han hör av sig i helgen eller så gör jag det helt enkelt. Men det vore ju trevligt att veta om man är kvar på hans tapet eller inte *håll tummarna*

Ikväll ska jag köra box - ska bli sååå skoj, skönt att vara frisk och känna att man kan träna ordentligt igen. Vill ju faktiskt helst inte stå i vassen till sommaren men det blir nog så ändå om jag känner mig rätt.

Dreams are just dreams

Så här i efterhand så känns min helg som en dröm, som en vilja till något annat än det jag faktiskt är ...den har varit så där fantastiskt bra och skön men samtidigt så känns det som att med det uppvaknande som jag fick vid 21 tiden igårkväll så känns den bara som en dröm. Det fattades bara att jag skulle bli nypt och väckt men nypet blev istället en örfil...


börjar lite i fel ände - tar det från början


Fredag - jag och Yster träffas på Slussen för vi ska gå och se utställningen som är på Fotografiska. Den var riktigt bra och vi såg fotografier av bla Aitor Ortiz, Margareta M. de Lange och Ron Haviv. Haviv var den som grep mig mest men det kan oxå ha att göra med att hans utställning var skildringar från tagedin i Haiti för två år sedan när så otroligt många blev hemlösa och gick till andra sidan livet. Ortiz grep mig på ett sätt som är rent abstrakt - den mannen har lyckats fånga bilder som inte går att sätta varken plats eller namn på och det förstod jag senare när jag läste om hans bilder att det var just meningen med dem. de Lange blev jag lite rädd för hennes egen skull - inte utan man undrar hur hon har hamnat i de situationer som skildras i hennes foton och så hoppas mn samtidigt att hon ska fortsätta. Knepigt det där.

Vi tog ett glas vin på restaurangen där och jag skicka ett sms till R för att bara höra av mig - igen. Vi tar våra kläder och går ut i snålblåsten igen, längs kajen är det inte direkt vindstilla och vi försöker hitta på nåt ställe att gå till för att få oss en bit mat. Vi hamnar till sist på Folkungagatan och går in på Matboden Södermalm - vilket bra val!! Har aldrig varit där förut men wow vilken service och wow vilken mat!! Väl där ser jag att R har ringt mig medans vi har gått i snålblåsten, jag har varken hört eller känt (vibrationer) av att han hört av sig så jag skickar ett sms till, vill ju inte sitta och prata i telefon med honom när jag egentligen är på middag och mys me Yster. Tyvärr så vart det inte mer kontakt med R än så den kvällen. Hur som helst - efter en supergod middag så gick jag och Yster till Vampier Lounge som är en drinkbar på Söder - oxå fantastiskt egen och härlig. This is why I love Södermalm. Sen bar det av hemåt. En lagom skön och lång kväll.

 Lördag - jag vaknar äckligt tidigit, äter frukost i sängen och bestämmer mig för idag ska det vara en utedag. Ringer A som är på direkt. Jag åker över till henne för att gå en runda ute i skogarna där jag själv bodde tidigare med tjejerna och tjejernas pappa. Vi traskar runt i skog och mark och jag blir riktigt varm och känner hur mina lungor blir uppfyllda med frisk skön ren luft. Säga vad man vill om stället men rent och nära naturen är man! Går förbi vårat gamla hus och de nya ägarna har gjort det såååå fint runt omkring. Blir lite nedstämd över att vi inte är de som gjort det så fint men kommer snabbt på att jag hade inte orkat göra allt det själv oxå! Hem till A och får i mig lite mer frukost-lunch och sen hem, är överbjuden till A på middag senare på kvällen som jag då ska få avnjuta tillsammans med hennes man. Mys. Åker hem o ställer mig i duschen länge o varmt - hoppas på ett livstecken från R men det lär väl inte ske....börjar misströsta men hoppas fortfarande. Middag och lite Coopshoping senare så är jag hemma igen och slänger mig i sängen rätt tidigit.


Söndag - idag måste R väl ändå höra av sig - jag har skickat sms igår och hoppats som en galning men han har inte hört av sig alls. Det troliga är ju att han jobbar (gjorde han i fredags) och sover om vart annat. Städar Stordotterns garderob och torkar av hyllarn i Lilldotterns rum - sånt där som de annars inte ser som så viktigt :)


Tvättar en tvätt och njuter av en långsam o trist söndag.


Nådastöten kommer då Lilldottern kommer hem och ställer till med både det ena och det andra - det slutar med att jag kör hem henne till hennes pappa och vi får ha ett litet "familjemöte" och sen åker jag därifrån i vrede. Inte den bästa avslutningen som sagt av helgen men jag fixar inte vissa saker som händer. Tjejernas pappa ringer senare och vi pratar om hur det har gått efter att jag åkte och det kommer fram att det löst sig bra och de har kunnat prata på ett bra sätt med varandra - vilket jag blir väldigt lättad över. Jag hoppas bara att min vecka med tjejerna kommer att gå bra och att det här inte ska sätta nivån på resten av veckan även om Lilldottern har utegångsförbud, fått indragen mobil och dator.


Håll nu tummarna för mig och tjejerna för på tisdag fyller Stordottern år - 16 år!

Sthlm Winter Games på Sthlms mässan

Idag var det halv arbetsdag - trevligt när man dessutom är helt ledig imorn! Hämtade tjejerna och så iväg till mässan. Det var lite mindre aktiviteter ön vad vi trott - eller så dundrar det på ordentligt i helgen. Lilldottern provade på Cirkus snyggt jobbat - skulle precis filma henne då hon gled ner..

Efter mässan åkte vi till Ikea vid Kungens Kurva o gick runt lite. Åt middag på Donken o fnissa åt ett hockeylag från Umeå som spred ut sig över diverse bord runt oss!

Väl hemma började jag stöda ut julen, allt är borta och nedplockat så nu är det bara "vanliga" städningen kvar.

Ska tydligen se JWM finalen som går 02:00, det har Stordottern bestämt. Får se om jag är vaken helt enkelt, känner mig redan trött...

Det har varit en hel del

att göra de senaste dagarna.

Vi har varit på möte med rektorn, vi har hämtat ut polisanmälan, vi har varit på polisförhör och vi har varit mycket i skolan för att få Lilldottern att känna sig trygg igen.

Utöver det så har jag haft både försäkringsfolk och fuktmätningsfolk hemma - badrummet är fuktskadat.

Så som ni kanske förstår så känns det lite övermäktigt just nu och jag kanske inte kommer att vara lika närvarande här som tidigare - men det kommer tid igen då det är lättare och då kanske jag har mer ork och tid över för att sitta här och filosofera.

Mitt hjärta blöder

Vet inte vart jag ska börja ... fick sån totalpanik igår efter att jag fått ett sms från tjejernas pappa

"Ring mig NU"

tänkte att nu har det hänt nåt men inte kunde jag i mina vildaste tankar tro det jag skulle få veta .

Lilldottern har blivit misshandlad i sin skola!! en klasskamrat!! som hon har umgåtts massor med det senaste halvåret har gått fram till henne sagt

"nu ska du får för vad du gjort under hela veckan"

tar tag i hennes axel och mottar ett knytnävsslag i hennes näsa, efter det tar han tag i henne bakifrån och slår minst två gånger med knytnäven i hennes nacke och när hon ramlar och ligger på marken ställer han sig på huk och slår ett sista knytnävsslag i hennes ryggslut!!

Men för i helvete!!

Det visar sig att de har gått och puffat och petat på varandra under hela veckan, så där som man gör i den åldern. Vem vet det kanske föreligger lite obesvarade kärlekskänslor i allt

Vi har polisanmält händelsen och polisen som tog emot anmälan trodde att med tanke på grovheten i misshandeln så skulle det hamna på Socialtjänstens skrivbord, vi har oxå anmält skolan till Barn- och Elevombudet, snart ska jag ringa till rektorn.

Pojken får inte komma till skolan idag - det beslutet tog klassläraren och rektorn igårkväll. Lilldottern är på utflykt med sin klass och hennes pappa är med henne under hela dagen.

Det går inte ens att sätta ord på de känslor som finns i min kropp än mindre ord som ska beskriva hur jag upplevde allt när det hände och när jag fick höra vad hon blivit utsatt för.

Mitt hjärta blöder inte bara för min dotter utan även för den pojke som har så uppenbarliga problem och inte fått hjälp tidigare - hur ska det gå för honom. Minnas bör man att den här pojken har varit hemma hos oss fler fler gånger och alltid varit omtänksam och trevligt så det är en chock för jag trodde verkligen inte att det skulle hända.

Uppdatering!
Lilldottern har på morgonen fått massa sms från klasskamrater som säger att pojken är på väg till skolan trots allt - jag ringer till rektorn medans Lilldotterns pappa ringer till föräldrarna. Enligt föräldrarna har ingen talat om för dem att pojken inte skulle vara välkommen till skolan och rektorn har inge svar på det - så nu står Lilldottern där och har blivit lurad av oss som fått bekräftat av klassläraren och rektorn i gårkväll att han inte skulle få komma. Stark som hon är så går hon i sällskap av sin pappa till skolan ändå.

Fy helvete!!

Längtan som blir svår

Satt på bussen hem från jobbet och peppade mig hela vägen att jag skulle ut o springa när jag kom hem, bra musik i lurarna och jag planerade till och med vilka kläder jag skulle ta på mig.

Väl hemma så ser jag Stordotterns moped utanför porten och känner direkt att nej jag ska mysa me henne den stund jag har fått utan att ens be om den. Får världens kram när jag kommer innanför dörren och så sätter vi oss o pratar och myser i soffan tills hon måste åka på träning. En timme i alla fall ^^ sååå skönt.

Efter en timme så ringer exet och berättar att Stordottern skadat sig på träningen och att jag behövs, dels för att hämta / köra hem mopeden och för att Lilldottern ska få vara med mig under tiden de åker till AL. Glädjs åt det medans jag blir orolig för Stordottern. Han kommer o hämtar mig och kör mig till träningen och där möter jag en "slagen" Stordotter som när hon hoppar upp på min rygg blir ledsen igen och börjar gråta. I lägen som dessa så känns det sååå skönt att vara mamma - vara den som är tryggheten och lugnet för henne. Vi pratar på hela vägen till bilen och hon har rejält ont.

Lilldottern och jag hoppar av hemma hos mig efter att jag kört mopeden till honom och vi börjar laga middag, blir lite sent men ändå. Äter och pratar massor - men jösses så mycket mina ungar har börjar prata igen - vart har det här varit inlåst? Lilldottern berättar mer om klassresan hon var på och sen om en kille hon träffar just nu *ler stort* det är så osyldigt men ändå så viktigt.

Stordottern har inte brutit nåt men måste vila från fotbollen i minst en vecka och sen rehabträna i en vecka efter det - sen kan hon spela igen. Tufft besked för en tjej som henne - men inget är värt att skadan består.

TACK mina fina ungar för att ni är så underbara - jag älskar er mer än livet självt

Konstig vecka

Tjejerna kom i fredags - fast då var de hos mor & far till lördagen för jag var på Vårfesten och för att de inte hade träffat sin mormor och morfar på länge. Lilldottern var på bio med morfar och såg Big Mommas like father like son - Lilldotterns omdömme var att den var ASBRA! Under tiden var Stordottern o spela fotboll på Östermalms IP. 

På lördagen var de på vad vi kallade för "bytardagen" när jag bodde hemma. Det är när alla föreningar i området samlas på fritidsgården och har loppis ... Stordottern kom hem med en väska för 10:- och Lilldottern hade hittat en bok för 10:-.

Direkt på måndag morgon drog Lilldottern sen iväg på klassresa med sin klass, hon går ju i femman nu och då splittras klassen inför högstadiet redan nu. Borta i tre dagar ska det vara så i eftermiddag får jag hämta hem henne, men sen så åker hon ju till sin pappa på fredag medans jag är på jobbet så jag får två hela dygn med henne den här veckan, söndag och torsdag ...

Ja det är väl så här det kommer vara ibland - Stordottern har jag ju mer eller mindre vant mig vid att hon inte är hemma jämt, hon har dragit iväg på moppen fast ändå inte så mycket som jag trodde att hon skulle göra. Igår var hon hemma hela dagen eftersom hon slutar tidigt och var på balkongen och sola och läste sin bok. Kopplat av och bara haft det skönt, ett gott teckan på att hon tycker det är härligt..

Nu ska jag jobba arslet av mig så jag kan åka o hämta Lilldottern vid halv fyra utan att få dåligt samvete ..

KRAM på er

Bakslag 2

Kom i helgen, men inte så utåtagerande som sist, vilket underlättar.

Men jag ser ju hur ont det gör i min lilla Lilldotter och hur hon funderar och det riktigt skär i mig när jag tänker på att hon ens ska behöva bära på de tankar hon har.

Varför?
hur kunde?
men vi då?
tänkte inte på oss?
men nu då?
vad händer då?
kommer det bli bra?

Det är bara att prata prata prata och återigen prata som hjälper - jag är så glad att hon kommer och vill lätta sitt hjärta för det kan inte vara lätt att behöva funder på sina föräldrar samtidigt som man ska vara tonåring och funger i de sociala sammanhang som är så mycket tuffare idag än vad de var när jag var tonåring. Stackars barn!

Vi satt i två timmar och bara prata och hon frågade massor som jag svarade på - jag kan ju inte göra annat. Allt har jag ju inte svar på eftersom jag inte är den som egentligen borde ha frågorna - men hon vill ju inte fråga sin pappa för han kan / vill inte prata om det. Det är så mycket skam i det som hänt och han vill inte ta upp det till ytan hela tiden (vilket jag förstår till viss del) men det är våra barn som lider och då måste vi hjälpa dem även om det gör ont i oss själva.

Mitt älskade barn verkade i alla fall nöjd för stunden och lugnare än innan - tänk så viktigt att få den där tiden att landa och få fråga massa saker som man kommit på under sin pappa vecka och vill prata om, tur att vi byter på fredagar så de första dagarna inte består av stress och saker som MÅSTE göras.

wOw

Vilken påskhelg!


vi har gjort massor o ändå tagit det så lugnt o skönt. Jag har fått upp takduschen, jag har fått upp rullgardinerna, jag har dammsugit, jag har shoppat som en tok. Vi har klippt oss alla tjejer, vi har varit på bio, vi har ätit god mat, vi har lagat den tillsammans och vi har träffat kompisar och bara haft sååå kul och skönt.


Ett underbart påsklov för tjejerna som avslutades perfekt igår - med lite tv tittandes och massa skratt till Total Blackout på femman ..


Vi såg I am Number Four med Alex Pettyfer på Kista biosalong den var bra - mycket action och effekter. Innan klippte vi oss på Zax, Lilldottern fick ett nytt hål i ena örat eftersom hon vart lite ledsen över sitt hår som blev såååå fint - men hon tycket för kort. Stordottern körde upp för moppekort och det gick självklart helt galant och på onsdag ska hon skriva ...


Så här fint åt vi på Påskafton .. äggen har vi färgat själva ^^

Power Walking is tha shit!!

I lördags kom A på frulle, sen när vi inte längre kunde prata om det vi ville för att Lilldottern med kompis fick öron stora som kastrullock så gick vi ut på promenad. A hade redan gått sin runda runt sjön på 6 km så jag drog med henne på nästa 6 km alá bigsteps jag är väl ca 20-30 cm längre än A och hon hade lite tufft att hänga med, tog ett par joggingsteg då och då men jädrans att hon orka - det had nog inte jag efter att ha gått 6 km bara några timmar innan. Skönt var det hur som helst och vi fick prata om det vi ville utan att någon la sig i eller hörde mer än dem bör göra ^^


Söndag - M skickar morgon sms och frågar om vi ska ut o knata - jag är på - det var 9,8 km igår o jag kan lätt säga att det känns, det känns underbart skönt med träningsvärk igen.


Blåklockan har varit samtalsämnet annars hemma och den är påväg att försvinna, men vi får se om den går bort lite fortare än jag trodde från början. Hoppas kan vi för jag ska på arbetsintervju på onsdag. En tjänst som jag skulle tycka var både intressant och utmanande - håll tummarna.

Besök av Kusin Vitamin

och hon kan minsann överraska :) igår kom och hade med sig två kartonger med skor till tjejerna. Dessvärre eller tur för mig egentligen så kunde inte Lilldottern ha de skor som "vart" hennes, så dem fick jag ^^ Riktigt fina och helt nya från Kina, en av kusinens kompisar har fått agenturen för att ta hem dessa skor till Sverige .. så här kommer lite reklam :)

LMFAO style

Planering är A&O

Just nu är jag inne på min andra vecka tillsammans med tjejerna på heltid ensam. Nog för att de är stora och fixar massor helt själva så är det ändå vissa saker som de faktiskt behöver lite hjälp och påminnelser om.


Ikväll är det utvecklingssamtal för Stordottern - jag tror tyvärr att det kommer bli första gången som jag kommer bli lite besviken. Stordottern har förvarnat om att hon inte fullgjort vissa uppgifter och minsann inte tänker göra det heller - hon ser inte vitsen med att göra en serieteckning för en filminspelning som de är en grupp på sju stycken om och alla skulle tydligen göra ett varsit exempel. Nja jag kan väl hålla med men samtidigt förstår jag lärarens tanke ... hur gör man då?! 


Träningar som hon inte ska till först och sen helt plötsligt ska på och träningskläder som stinker som hon själv inte har koll på vart de är i vilken väska eller om de är tvättade eller inte ... men suck! Kanske inte så konstigt eftersom det finns risk för att lite kläder fortfarande är nedpackade ... hoppas det blir lättare nästa vecka.


Stordottern har dessutom börjat sin prao och kommer vara där i två veckor, vilket innebär matlåda varje dag (vilket jag inte är van vid att ordna).


Lilldottern har haft lite svårt med engelskan och behöver ständing påminnelse och påstöttning om läxor - detta är inte konfliktfritt och börjar äta på mitt tålamod.  Att hon dessutom bara har busskort som gäller fram till klockan 19 på kvällarna innebär en hel del hämtningar ... vilket jag inte riktigt hade tänkt mig, tycker ju att hennes cykel är jättefin där i förrådet där den står oanvänd ?! 


Middagarna är mitt störta problem just nu - det känns inte som om jag gör annat än att åker och tilläggshandlar för att kunna göra mat till mig själv och barnen ... när fan ska man hinna resten då


Usch vad jag gnäller ... men jag försöker verkligen komma in i planeringens himmelrike så att jag ska slippa vara så oorganiserad - jag gillar nämligen inte det ...

Så där ja!

Startade dagen vid halv åtta, frulle med tjejerna och laddar för att flytta. Väl i gemensamma lägenheten så fixar inte riktigt Stordottern det hela - så henne och Lilldottern skickade jag med M som skulle åka för att sälja sin båt. Jobbigt för tjejerna att stå i sitt hem o veta att det är sista gången de är där.


Två vänder och då har vi hämtat allt som skulle hämtas. Där emellan har mor fixat kaffe och varmkorv till alla! Storebror har med sig mina Grodor som är superduktiga HELA dagen, hjälper till och har tålamod. Som tur är har jag en liten lekpark precis utanför balkongen där spenderar Grodorna lite tid till och från.


Nu när jag ligger i sängen och kopplar av efter ett varmt bad så njuter jag av att höra Lilldottern andas sina djupa andetag bredvid mig. Stordottern är hos kompis och kommer nog att sova kvar där, föräldrarna till kompisen ska ringa när de kommer hem dit, nu är de hos ett par killkompisar och har latjo!


Huvudet är fullt av tankar och helt tomt på ork, imorgon ska jag försöka börja dagen med en vända runt sjön. Tyvärr ska det vara minusgrader inatt och risken är att det fortfarande är kallt när jag vaknar! så sa de nyligen på nyheterna. I så fall får jag väl klä på mig lite mer....^^

Så är den min

Äntligen har jag nycklarna i min hand och jag kan börja boa in mig i mitt nya hem! Började med att åka dit för att plasta golven eftersom jag ska måla, tänkte i mitt lilla sinne att jag kanske ska kolla så att det mesta fungerar när jag ändå är här och innan tjejerna kommer hit.


Sätter igång kylen, frysen och spisen.


Forsätter att plasta nästa golv som har en vägg som ska målas - tänker när jag är klar att oj spisen är på - går ut i köket och känner att plattorna är iskalla fortfarande (gammal spis) så då sätter jag på ugnen för att se om den fungerar. Under tiden kontrollerar jag kylen och frysen som verkar fungera som de ska. Börjar plocka in de två kartonger jag har fått med mig och känner att det börjar lukta ugnsrent - ugnen är varm, med andra ord så är spisen trasig för det är bara en säkring till spisen enligt säkringsschemat.


GAAAAAaaaa blir lätt frustrerad!!


Ringer mäklaren som inte svarar - talar in ett meddelande och sen släpper jag det hela. Ska åka o köpa en beg cykel till Lilldottern i stan, min älskade far ska följa med. Först hämta Lilldottern, sen hem till mor & far och sist in till stan för att se på cykeln. Nu står den i alla fall i vårat cykelförråd och jag hoppas att Lilldottern får behålla den här så att det inte är någon klåpare som inte vet vad ditt och mitt är.


Så nu har jag skrivit av mig - håll tummarna på att mäklaren trots allt visar sig vara en bra mäklare och fixar det här med spisen nu