Förstår inte hur det fungerar

Men som oftast när man bestämt sig för att man inte ska lägga engeri på något speciellt så är det som om man blir en magnet för just det.

Efter att R försvunnit från jordens yta så bestämde jag mig för att lägga allt dejtande på hyllan och va händer då jo men jag börjar bli uppvaktad av två män på en och samma gång. Så hur ska jag göra nu då? Jag har inte barnen i helgen och det lutar åt att bägge männen vill träffas och hitta på nåt och jag vet inte hur jag ska göra - jag är intresserad av bägge men på olika sätt och av olika anledingar. Så min fundering mer eller mindre handlar uteslutande om hur länge kan man vara intresserad av två män utan att man faktiskt måste bestämma sig? och ska man berätta för dem bägge att jag inte är exklusiv eller ska man avvakta? Jag vet ju faktikst inte om de är exklusiva mig heller så ...eller?

Åååå blir tokig ...

Om ni fick välja vad skulle ni välja då


1 Den man som är en bra bit äldre, klar, oberoende, självgående, son 9 år och utseendemässigt urläcker framförallt så där låååång som jag gillar

eller

2 Den man som är i samma ålder, självgående, oberoende, tvillingar 14 år och utseendemässigt läcker allt utom just det där långa men ändå inte kort


just nu är det vad jag vill avslöja och känner mig står frågande inför



Tror ju att jag mår så mycket bättre om jag verkligen ger det tid och inte stressar in i något och jag måste försöka hålla ögonen öppna och inte falla för så mycket smicker - men hur kul är det? och varför ska man alltid behöva vara så förnuftig jämt, ja men ni ser ju. Direkt efter att R försvann så kontaktade M: mig och jag typ skällde ut han av ingen anledning - han mötte det bra och som tur är hade jag vett nog att be om ursäkt direkt efter och han godtogen den. Men är det inte oxå lite en varning för mig själv att jag måste "hålla mig på mattan" om mina känslor sticker iväg så mycket att när jag blir ledsen låter känslorna gå ut över andra i min omgivning - inte ok!

Time-limit or no time-limit

ja alltså jag funderar på att sätta minimumgräns för mitt solospel ...

men frågan är om det hjälper eller stjälper och i så fall hur länge och vilka regler ska jag ha ...

får jag bryta tidsplanen om något oförutsägbart händer eller måste jag vara slav under min egen regel?

Om jag tänker så här - jag kan alltid må bättre av att veta att jag har ett krav på mig som säger att jag måste vara solo i minst XX månader/år ... för då vet jag att jag "behöver" inte känna mig ensam för att jag är ensam utan då är jag ensam för att jag själv har valt det och för att jag måste göra det på just det här sättet inte för att jag inte har någon i mitt liv ....bara så ...

eller tänker jag helt snurrigt?

jag ska börja med att sätta upp en så där tidsräknare på från vilket datum när jag beslutmässigt lämnade och ser hur länge sen det är till att börja med... mentalt kommer jag ju förmodligen inte bli klar med det här på väldigt länge men det vet jag och jag jobbar på det hela tiden. Ytterligare en anledning till att sätta upp den här tidsgränsen - så jag inte ingår något som jag vill påbörja innan jag har avslutat det tidigare till 100 000 000 % !!

japp så får det bli ... nu är bara iden kläckt ... nu ska reglerna funderas ut ... jag återkommer

Uppdatering!!

Nyttigt att få en räknare på det datum då jag tob beslutet - trodde det var betydligt längre sedan än vad det faktiskt är ... du ser ... det blir nog bra det här med time-limit!!

Undrar sa en flundra

om det kommer att bli som jag önskar eller har jag byggt ett luftslott i vanlig ordning?


Bara framtiden kan utvisa hur det kommer att sluta / bli ... den som väntar på något gott väntar ALDRIG för länge <3


Igår var vi i min lägenhet och målade, jag A och far - Stordottern var oxå med och kladdade lite på väggarna tills hon fick kramp i handen. Inte mycket uthållighet där inte annat än på fotbollsplanen därifrån får man släpa av henne *lustigt*


Kom inte hem allt för sen för att sova en sista natt i gemensamma lägenheten - kändes inte ens konstigt, bara sov som en stock.


Ikväll ska jag och far åka till IKEA och köpa mig min nya säng och sedan montera upp den i min lägenhet för jag ska sova där inatt och framöver - DET känns märkligt och underbart ... lite konstigt eftersom jag har knappt någonting där än. Hoppas på att jag får hämta lite saker pöompö från gemensamma under veckan utan bråk så jag kanske kan leva drägligt i min lägenhet tills stora flyttlasset går.


Jag ska i alla fall måla färdigt i helgen för på måndag morgon kommer städfirman och gör om flyttstädningen eftersom de inte gjort den korrekt från början - soft!