men så där ja

Nu äntligen har vi fått svar - jag har inte gråtit än eftersom det har blivit lite mycket att följa upp de senaste dagarna men jag kan äntligen släppa den där äckliga känslan av att jag smutskastar mitt eget barn för vet ni vad

 

hon har ADHD!

 

Och ja jag är jävligt glad över att vi har fått det på papper - för nu helt plötsligt så är det som om alla dörrar som varit så förbannat svåra att få upp ja de står på vid gavel !!

Härmapa ....Jag?!

I en blogg jag brukar kika in i så läste jag ett inlägg om vänner - tänk att det var just det jag kände ett behov av att läsa och skriva om själv so here goes

Igår när jag kände mig som så jävligast och sjukast av alla de dagar jag dragits med den här skitförkylningen så ligger jag ensam i min stora säng och tittar på film. Får för mig att jag ska kika in på facebook för att se om nåt nytt hänt i alla andras liv (de som kan vara ute och leva livet) istället för som för mig där det bara handlar om att överleva jobbdagen för att störta i säng (just nu).

Och då får jag läsa följande rader på min egen uppdatering

Jag blir verkligen glad när mina vänner är så omtänksamma och villiga att göra saker som kanske inte alltid räknas som det normala utan mer som det lila extra - jag är nämligen själv sån så det passar ju bra med fler som är som jag då menar jag.


R har massor just nu igen, jobbet hans verkar vara riktigt vidrigt emellanåt - kräver mycket tid av honom och jag vet iofs att han försöker komma ikapp både ekonomiskt och spara tid till de veckor då han inte har alla sina fina ungar. Men han har iaf planerat nåt för oss på lördag dag och kväll ... får se om det faller in oxå eller om jag får vänta fint på att träffas någon annan gång. Nu har det snart gått två veckor sedan jag träffa honom men han hör av dig och han skriver saker till mig som gör att jag inte tvivlar lika mycket längre - för jag måste erkänna att jag emellanåt blir lite fundersam, men det är väl något som jag måste bearbeta själv förmodligen.

Always in my mind

Just nu är det många tankar som snurrar omkring i mitt huvud inte minst om min nyinköpta lägenhet och hur den ska inredas och med vad - vad jag behöver måla om och vad jag behöver köpa nytt osv osv. Kul är det men jag hinner inte göra annat än just det känns det som. Jag skulle behöva ta ledigt i två månader och ägna mig åt bara lägenheten så jag "slapp" tänka på den mer sen ^^  men hur kul hade det varit?


Annars går tankarna ganska ofta till hur jag vill att min blivande partner ska vara (flera år in i framtiden) jag känner ju redan nu att det är ensamt och tonårsdöttrar är inte de enklaste att få lite närhet av.


I natt kunde jag inte somna för jag tänkte på närheten, gemeskapen och tvåsamheten rent allmänt. Hur kommer tjejerna att ta emot en annan man än sin pappa, hur kommer jag ställa mig inför en partner med barn eller utan. Till min egen fasa så har jag drömt flera nätter i rad om bebisar som jag går och bär på, som jag myser och gosar med - jag som sagt att jag inte ska ha fler barn någonsin oavsett situation. Sen somnade jag när jag la min egna arm om mig och knölade ihop täcket bakom mig ...

Men jag blir ju rädd

Har en kompis som bott fram och tillbaka i ett land väster om oss i ett par omgångar för att leva med sin pojkvän som hon träffade på en chatersemester för några år sedan. Hon har nu började prata om barn med mig idag när vi var ute och gick på lunchen och jag blir rädd.

Hon tror sig kunna föda barn i det landet och sedan åka hem och tillbaka lite hur som helst som hon vill - jag är ju rädd för att hon kommer att föda barnet i det andra landet för att sedan bli nekad av barnets far att åka hem till Sverige och så vidare. Gjorde mitt bästa för att på ett försiktigt och smidigt men ändå sakligt sätt framföra de fördelar som finns med att föda i Sverige och med andra ord få ett svensk medborgarskap på barnet och inte tvärtom.

Men jag är rädd för att hon kanske inte förstår eller vill förstå ... eller känner jag henne så pass lite att hon är en person som skulle kunna tänka sig att leva som de gör i det landet och efter deras religion och då tillika regler för kvinnor och barn.

Läskigt