Historia är historia och bör så förbli

Vissa gånger är jag så glad över att jag har svårt att släppa taget om saker och ting - det gör att jag kan utan att behöva leta allt för länge få en återblick i hur allting en gång var. Det är med ett bultande hjärta och med gråten i halsen som jag sitter och vill så gärna skicka ett sms eller ringa till R, men tillåter mig själv att läsa de gamla sms som jag sparat för att bara minnas lite innan. Går så in på fejjan för att läsa vår konversation där oxå som jag inte heller har raderat.

Vilken tur!

Gråten försvinner snabbt och hjärtat slår mer av ilska än längtan och jag lägger ifrån mig mobilen och fundrar på vad jag ska göra nu istället - för vilken tur att jag inte fortsätta med honom och att det ändå tog slut på den sagan  i så pass god tid som det faktiskt gjorde.

Heartbroken

ja men nä så var den sagan slut då eller? jag vet inte vad jag ska tro, känna eller lita på ... han sa ju att jag skulle lita på honom men var det för att han skulle kunna driva med mig eller? jag vet inte jag orkar inte ta något beslut nu ... tiden får visa om jag ska lita på det eller inte.

just nu gråter jag och känner mig sviken

Försvann återigen från jordens yta

hrm det kanske inte är tålamod jag ska lära mig, jag kanske ska låta mig vara cynisk och bitter. R försvann från jordens yta efter massa mysiga sms på fredagkvällen som lovade och prisade stunden vi skulle ha tillsammans på lördagen. Jag är inte förvånad men samtidigt så blir jag förbannad, besviken och jävligt arg på mig själv. Har jag återigen gått på lögner som bara ges utan eftertanke eller vad är det som händer. Varför ska folk inte kunna bete sig? Om det nu är något som kommit i vägen eller hänt som gör att det inte går att ses - säg det, hör av dig, meddela att så är det - jag har ingen rätt att bli arg över det, skulle inte bli det heller. Men arg blir jag när man är en feg skit och inte hör av sig alls....

Så - jag gör det aktiva valet att inte längre lägga ner energi och tid på R något mer, varför ska jag? Han får höra av sig om och när hans liv är så att han kan och vill göra det. Med andra ord kanske aldrig och det får jag leva med.

Förbannat trött, less och besviken - hade hoppats på att det var värt mer ...

You can overcome allthings with Love & Brain

Känns lite konstigt

Mina dagar går verkligen upp och ner hela tiden nu! Ena dagen är helvetet nära och jag tror jag ska dö i ångest, nedstämdthet och missär och nästa dag känns livet lätt och enkelt och jag är glad som en lärka.

Kan någon säga vad det är som påverkar mig så - jag vet att min omgivning inte är den bästa som det är men jag är ju med samma hela tiden ... jag går ut och går på lunchen och jag känner ju att det stärker mig enormt rent psykist, att komma ifrån och få luft, sol och lite motion.

Men underverket med att få det att kännas enkelt och lätt tror jag beror på att jag ser en vändning hos tjejernas pappa oxå - han har fått goda besked för en gångs skull och det lättade förmodligen hans hjärta enormt vilket sedan speglar sig i hur han är i situationen vi befinner oss i... den otroligt konstlade dynamiken.

Jag har fortfarande inte fått min post från Transportstyrelsen, så jag ringde dit igen, fick en hel del bra tips som gjorde att jag senare ringde till både posten och skatteverket. Fixat så att fastighetsskötaren har bytt ut våra namnskyltar på postnedkastet och porttavlan ... så nu borde ju posten komma rätt eller?!

Den som lever lär få se