hrm det kanske inte är tålamod jag ska lära mig, jag kanske ska låta mig vara cynisk och bitter. R försvann från jordens yta efter massa mysiga sms på fredagkvällen som lovade och prisade stunden vi skulle ha tillsammans på lördagen. Jag är inte förvånad men samtidigt så blir jag förbannad, besviken och jävligt arg på mig själv. Har jag återigen gått på lögner som bara ges utan eftertanke eller vad är det som händer. Varför ska folk inte kunna bete sig? Om det nu är något som kommit i vägen eller hänt som gör att det inte går att ses - säg det, hör av dig, meddela att så är det - jag har ingen rätt att bli arg över det, skulle inte bli det heller. Men arg blir jag när man är en feg skit och inte hör av sig alls....
Så - jag gör det aktiva valet att inte längre lägga ner energi och tid på R något mer, varför ska jag? Han får höra av sig om och när hans liv är så att han kan och vill göra det. Med andra ord kanske aldrig och det får jag leva med.
Förbannat trött, less och besviken - hade hoppats på att det var värt mer ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar