Men jag blir ju rädd

Har en kompis som bott fram och tillbaka i ett land väster om oss i ett par omgångar för att leva med sin pojkvän som hon träffade på en chatersemester för några år sedan. Hon har nu började prata om barn med mig idag när vi var ute och gick på lunchen och jag blir rädd.

Hon tror sig kunna föda barn i det landet och sedan åka hem och tillbaka lite hur som helst som hon vill - jag är ju rädd för att hon kommer att föda barnet i det andra landet för att sedan bli nekad av barnets far att åka hem till Sverige och så vidare. Gjorde mitt bästa för att på ett försiktigt och smidigt men ändå sakligt sätt framföra de fördelar som finns med att föda i Sverige och med andra ord få ett svensk medborgarskap på barnet och inte tvärtom.

Men jag är rädd för att hon kanske inte förstår eller vill förstå ... eller känner jag henne så pass lite att hon är en person som skulle kunna tänka sig att leva som de gör i det landet och efter deras religion och då tillika regler för kvinnor och barn.

Läskigt

Tänk att jag blir inte förvånad längre

För över en månad sedan så fick jag hem papper från Skattemyndigheten om att mitt efternamn är ändrat tillbaka till mitt flicknamn. Efter ca en vecka ringde jag och frågade Transportstyrelsen hur jag skulle göra med mitt körkort (eftersom det är den enda identietshandlingen som jag har), de sa då att jag skulle få de handlingar som krävs för att förnya mitt körkort inom kort eftersom på deras listor hade inte mitt namnbyte kommit upp ännu.

Idag ringde jag igen till Transportstyrelsen eftersom jag ändå tycker att det gått lite väl lång tid. Då visar det sig att de har skickat dessa handlingar hem till mig för över en månad sedan!!! Vem är hemma hela dagarna numera och har tillgång till min post? Har tjejernas pappa verkligen blivit så förändrad att han har slängt dessa handlingar eller är det ett misstag från posten - det lär ju jag aldrig få veta i alla fall?!

Förhoppningsvis så får jag väl mina handlingar denna gång istället, om inte så vet jag ju att jag har ett problem där hemma som var större än jag trodde.

Lite läskigt faktiskt