Sömnlösa nätter

Jag har börjat att få en eller två totalt sömnlösa nätter per månad - jag tänkte att varje gång jag har dem så ska jag skriva ner vad jag tänker och hur jag känner, det kan ju finnas ett mönster.

För övrigt så säger mina vänner till mig att jag verkar vara förälskad - jag menar att jag inte är det, jag är nog kär i känslan av att vara kär.

Så här gick mina tankar jag plitade ner igårkväll

Mina tankar snurrar i virvlar som jag känner är helt utom min egen kontroll. Obehagligt och konstruktivt på samma gång.

Min puls är säkerligen rött hög för det känns som om jag är andfådd - andfådd positivt inte flåsigt och jobbigt utan det är mer att adrenalinet rusar. Problemet är bara att jag inte kan sätta känslan i ord, arg? besviken? upprymd? förväntansfull? eller rent av allt samtidigt..

Mitt liv är redo, jag är redo, allt känns som rätt tidpunkt det borde falla på plats nu, det är min tur nu, det ska gå bra nu, det ska bli så mycket bättre.

Det borde vara så iaf

Annars så känns det som om de män som tagit kontakt med mig de senaste månaderna är antingen sluskar eller upptagna män (är väl egentligen ingen skillnad på dem i beskrivningen) och jag börjar tröttna på att det står "andra kvinnan" i pannan på mig eller står det kanske "godtrogen" men måste jag verkligen bli cynisk och bitter ... för det vill jag inte. Jag vill tro att det finns män som är trogna och som vill leva med EN kvinna... frågan är bara om jag ska fortsätta att ge mig själv och bli besviken gång på gång eller om jag ska som sagt bli cynisk och bitter?!

Tröttsamt hur som haver