Kom till jobbet igår och fick efter halva dagen veta att en kollega hade förolyckats i helgen i en singelolycka. Mannen blev 35 år, har två små fina barn och en fru som han lämnar efter sig.
Jag har inte kunnat tänka på så mycket annat de senaste timmarna och jag vet inte hur man ska släppa det - kollegan och jag var inte nära, men jag pratade ofta med hans fru som oxå jobbar här.
Det känns så orättvist, så onödigt och så förjävligt rent ut sagt! Varför ska han som har hela livet framför sig vara den som det blir så här för och hon, hur ska hon orka gå vidare, vad händer och hur bli hon bemött och vad får hon för hjälp ... mina frågor tar inte slut ... tycker det är så hemskt så fruktansvärt
Mina tankar och mina önskningar för välmående går oavkortat till de efterlevande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar